25 April 2971

Innehåll 1 Bakgrund 2 Drunoks positionering 3 Jargiernas anfall 4 Frihetskämparnas försvar

BakgrundRedigera

Konsul Cornelius Malius hade efter lång betänketid skickat en pluton på fyra hundra man att ta hand om Drunoks frihetsarmé som tränade soldater i en befästning två dagsmarscher ifrån Darholm, vid kanten av Vita Skogen. Imperiets män var beräknade att slå till då frihetskämparna hade tillåtit permission för en betydlig del av deras spjutmän.

Drunoks positioneringRedigera

Riddare Igor Wiltman av Fria Drunok fattade beslutet att lämna befästningen och förbereda för strid på en kulle i den täta Vita Skogen som hans krigare kände väl. Träd fälldes och pikar drevs i marken i förberedelse på jargierna. Fyrtio bågskyttar tog plats på kullen bakom sjuttio man med svärd och spjut. Den mindre erfarna milisen på åttio män och kvinnor täckte flankerna. Jarl Rehelms riddare var förberedda att attackera fienden norrifrån när denne når Drunoks soldater. Utmärkande är att magiker användes vid slaget.

Jargiernas anfallRedigera

Konsulens män nådde kullen i Vita Skogen trötta efter en lång väg och knappt en natts sömn. Styrkan bestod av spjutmän som omslöt en kärna av infanteri med jargiska sablar. Några bågar och ryttare höll sig bakom linjerna. Under pilregn brakade de samman med Drunoks försvarspositioner. En plötslig vind virvlade upp skogens gråa växter bland imperiets led, en oväntad magisk effekt som tillsammans med befrielsearméns goda träning försvårade striden uppför kullen. Igor Wiltmans män verkade ofta stå upp efter dödliga hugg och fortsätta slåss som vildar. Jarl Rehelm lyckades nå jargiernas vänstra flank, men blev snabbt omringad av fiendens reserver. Trots oerhört mod från Drunoks sida var motstådarna ändå fler, och endast hälften av skyttarna på kullen stod kvar. Jargien fokuserade pilregnet på magikerna och pressade striden uppåt kullen.

Frihetskämparnas försvarRedigera

Riddare Igor Wiltman rusade till fots mot mittersta enheten i försvarslinjen och tog kommando över denna. Trots att magikerna kunde nu göra mycket mindre för att hjälpa soldaterna, stod nu försvaret som berget och jargierna tog inte ett steg längre. Bondemilisen under Skogg Enöga led stora förluster i deras första riktiga slag mot fienden. Dock var de helt inställda på att strida till döds för sitt land. Därefter sägs det att luft, mark och träd förvreds över Drunoks magiker när de samlade så mycket kraft de kunde för att vända slaget. En otäckt ljudlig smäll slungade båda sidornas krigare till marken då kullens topp förintetgjordes. Det sista magin gjorde var att krossa alla fiendeskyttar. Spillror av konsulens pluton flydde så snabbt benen kunde bära dem och lämnade de skadade på fältet. Slaget var vunnet till ett obehagligt pris. Många goda soldater dog för Fria Drunok den dagen och deras tapperhet kommer aldrig att glömmas. Inte heller kommer Drunok att glömma det mod som dess ashariska och soldiska kamrater visade i mittersta ledet.