FANDOM


Falk Snöblomma
Spelare: Johan A Födelsår: [[category:{{{År}}}]]
Ras: Missla (Missla)
Yrke: Rövare
Styrka:

Tålighet:

Rörlighet:

Personlighet:

Psyke:

Vilja:

Bildning:

Syn:

Hörsel:

?

?

?

?

?

?

?

?

?

Lojalitet:

Heder:

Amor:

Aggressivitet:

Tro:

Generositet:

Rykte:

Tur:

Förbannelse:

15

7

13

12

12

17

?

11

{{{Förbannelse}}}

[[Category:{{{År}}}]]
Halfling thief

BakgrundRedigera

Falk Snöblomma växte upp i de fattigare delarna i Camard. När hans mor dog så tog hans far åter upp sitt liv som sjöman, och Falk åtföljde honom på hans resor över havet som skeppspojke. När Falk var 12 år gammal så förliste det skepp som han färdades med. Hans far, två ytterligare överlevare, samt falk, spenderade otaliga månvarv, på en ö omgivna av endast dödligt vassa rev, och kraftiga och opålitliga strömmar. Deras räddning, men också deras förbannelse, blev ett piratskepp. Jagat av en flera Cirefaliska piratjägare, sökte skeppet, och deras besättning skydd på den farligaste av alla havets platser. I solnedgången gick de in mot ön, och när solen gick upp fanns endast spillror av de cirefaliska skeppen kvar. De i besättningen som överlevt satt nu i kjedjor bland tirakerna, precis som Falk och hans far.

I kjedjor var dock inte Falk kvar speciellt länge, han hade, likt sin far mirakulöst enkelt att komunicera med Tirakerna, de var snabbt tillbaka i sina gammla roller på skeppet, men Falk sjävl fick snart en roll som kock/kvartermästare på skeppet, kanske mest för att inte ens tirakerna tycker om sin egen matlagning.

Efter två väldigt framgångsrika år som pirater så kom dock rättvisan ikapp dem. I jakten på ett cirefaliskt skepp så gick tirakerna in i en fälla. Jagade av två cirefaliska skepp så tvingades de allt närmare land i Caserion. En gynnsam vind, och det faktum att deras egna skepp, var otroligt snabbt, gjorde att de kunde plundra skeppet och ta sig in Caserions huvudstad. Besättningen flydde in i staden, med en förmögenhet i mynt. Ganska snart stod det klart att de inte skulle komma levande ur staden med skatten, men för att göra sig av med bevisen så delade de ut mynten i fattiga kvarteren, och i skydd av det kaos som uppstod så flydde piraterna staden.

Med väldigt lite på fickan, så plundrade sig de cirka 15 överlevande tirakerna och de två misslorna sig genom Caserion, och ner i Asharien. Varg, Falks far, som nu hade en hög ställning (var en väldigt lite varelse) bland piraterna, såg till att de mutade av bönder och de som de mötte på vägarna, som inte hade något att stjäla. Detta gjorde att deras förföljare, både från Caserion och Asharien alltid låg mer än två steg efter.

I en liten hamnstad norr om Camard, med en Jarl och hans ryttare flåsandes dem i nacken sedan ett par dagar, så fann de ett skepp. Det var inte stort, men det passade den decimerade styrkan bra, de fråntog den åldrande kaptenen skeppet, utan att en droppe blod spilldes, lämnade honom två åsnor och en vagn, som de inte kunde få med sig, och begav sig, med en last av möbler, vidare mot Takkalor.

Det Faliska fängelsetRedigera

År av plundrande gick, Falk och Varg stred sida vid sida, och trots att Falk inte var någon bra sjöfarare, så var hans acceptabla matlagning, och skicklighet i strid uppskatad. Vid bordandet av ett Jargiskt skepp, så föll Falk över bord. Hårda strömmar, och den långdragna striden med jargierna, gjorde att ingen fick upp honom innan han förts iväg från sitt eget skepp. Lyckan verkade dock le mot honom, då ett cirefaliskt skepp plockade upp honom ur havet, men i enlighet med urmoderns eviga ironi, så var det både en välsignelse och en förbannelse. Kapten Razun var samma man som Falk och tirakerna tidigare befriat från en stor summa guldmynt utanför Caserion. Som straff märkte de honom med ett gammalt cirefaliskt märke i ansiktet. Tatueringen sitter runt höger öga, och bland pålästa cirefalier, vissa handelsmän, och de flesta cirefaliska sjöfararna betyder det tjuv, pirat eller ohederlig handelsman. Sjöfararna är de enda som fortfarande märker folk, då de inte alltid har möjlighet att ta folk till fängelser, utan ser märket som straff nog.

Efter att ha tatuerat honom, lämnade kaptenen in Falk, mot belöning, vid ett fängelse i norra Cirefalien. Också en annan man från skeppet, en sjöfarare, som kaptenen upptäckte stal från honom, lämnades av. Sjöfararens namn var Tzemeno, och under en månads tid, så var han Falks ända sällskap i det stora fängelset.

Efter en dryg månad i fängelset så lyckades falk ta sig ut genom fönstret, och klättrade ner på borggården. Hans frihet var säkrad, men i ett tappert försök att frita sin vän, så satt de båda inlåsta igen, innan natten var slut. Eftersom att de ansågs vara för skickliga på att frita sig själva, så sattes de båda istället i enskilda celler i de nedersta fängelsehålorna. Ytterligare två fångar hölls där, en jargisk man, som inte talade mycket, men ofta bad böner till Daak, och med jämna mellanrum hade livliga samtal med vakterna, om att de skulle släppa honom fri. Den andre mannen såg ut att komma österifrån, från Mûhad. Fhakra talade ofta med Falk och Tzemenon, även om han inte var allt för tydlig med sin egen bakgrund, berättade han spännande historier om Mûhad, och även andra platser. Då och då så hämtades han av vakterna, efter korta, lågmälda samtal, och kunde då vara borta flera dagar, ibland veckor i streck, följt av att han återkom, dyster och motsträvig, släpad av vakterna.

Omkring ett år gick, kanske mer, innan Tzemeno lyckades lyfta en nyckelknippa från en ofösiktig vakt, då de släpade tillbaka den kämpandes Fhakra. I en snabb manöver tog han sig ut, ur cellen och oskadliggjorde de bägge vakterna, tillsammans med Fhakra. De tre fångaran, som inte hade sett solen på ett år, följde Fhakra genom både hemliga gångar och nedkämpade vakter. Alla utom jargiern, som inte verkade uppfatta att han var frisläppt över huvud taget, var skickliga med de svärd som de frigjort från vakterna, och de tog sig slutligen till det rum dit Fhakra ville. Tre Cirefalier befann sig i rummet, men gjorde inget motstånd då de bands och fick munkavel på sig.

Rummet där de fyra fångarna nu befann sig var fyllt med konstruktiner av alla de slag. Kugghjul, spjut, svärd, pilbågar och armborst fyllde hyllor runt hela rummet. Det mesta var halvfärdigt eller trasigt, och inte en sak var den andra lik. I ena hörnet var en liten smedja, men den var inte tänd. Fhakra tittade snabbt igenom föremålen som låg framme, och i hyllorna. Han ledde sällskapet vidare in i ett stort lager rum, där alla hyllor var fyllda med lådor, noggrant märta med någon form av nummer, och många rader cirefalisk text. Fhakra hitta snabbt de saker han ville åt, vilket han packade ner i två lådor, förutom vapen, som snabbt delades ut på sällskapet. Fhakra tvekade när de började gå mot utgången, han sprang tillbaka in i rummet med smedjan, bara för återkomma en kort stund senare med glödande kol. Smedjan och lagret stod snart i lågor.

Utanför Lagerlokalen hade solen nästan börjat gå upp, men inget larm hade ännu nått fångarnas öron. Fyra stora kastmaskiner stod utanför, och ett dussin högar med bråte, av vad som en gång varit kastmaskiner fanns omkring dem. Efter lite trixande lyckades de få loss en lång kastarm ur den ena högen, och med dess hjälp ta sig över muren och ut i friheten.

Fhakra, som hade hade tvingats hjälpa Cirefalierna att tillverka vapen, och andra tekniska maskiner hade fått med sig några av de saker han såg som sina mest lyckade uppfinningar. Falk fick en armborst, fastsatt på en läderhandske och en armskena, som enkelt kunde avfyras både i närstrid, eller för att angripa någon på avstånd. Tzemeno fick ett mycket fint långt svärd, som enligt Fhakra inte skulle brytas om han så attackerade fängelsemuren med det.

Falk, Tzemeno och Fhakra är fortfarande efterlysta, och en belöning finns om de förs tillbaka levande till fängelset.

Falk i VästerledRedigera

Att lämna Falien, var enklare än det borde ha varit, men Tzemenos familj bidrog med pengar, för att kunna smugla iväg dem till Jargien, där de ämnade lämnade deras jargiska medrymmling vid ett vänligt sinnat tempel eller så. Falk har svurit att betala tillbaka de ganska många guld som det kostade att få en kapten att ta med honom på ett skepp, med den tatuering han bar i ansiktet. I östra jargien lämnade de den fortfarande förvirrade, och förmodligen sinnessjuka jargien vid ett Daak kloster. Munkarna, som talade en dialekt av jargiska som de inte riktigt kännde igen, verkade dock kunna komunicera med mannen något utöver deras egna försök, och när de en natt senare lämnade klostret så arbetade mannen rofullt i trädgården utanför, fortfarande frånvarande, och tillsynes ovetandes om den resa han genomgått. Munkarna påstod att mannen skulle kunna bli frisk igen, men de visste inte hur lång tid det skulle ta. Fhakra gav också en medaljong till mannen, men han aldrig berättade vad den gjorde, trots falks och Tzemenos utrågningar.

Falk i österledRedigera

Efter ett kort besök i Mûhad, där de lämnade Fhakra, så begav sig Falk och Tzemeno tillbaka mot den Ashariska halvön, där de ämnade på något sätt sluta upp med Varg, som förhoppningsvis var vid god hälsa hade gott om skatter att dela med sig av. Riktigt så gick det dock inte, trots en problemfri färd längs den Jargiska landsvägen, tack vare den stora mängd guld de belönades med av Fhakra, och Tzemenos näst intill perfekta Jargiska, så tog deras problemfria färd slut när de kom in i det fredliga landet drunok.

I en mindre skogsdunge, som vägen gick igenom blev, på kanske det mest uppenbara överfallsstället av alla, blev de två vandrarna överfallna. De hade för avsikt att ta sig igenom drunok så fort som möjligt, då de visste att ett jargiskt kompani var på väg att korsa gränsen, för att skära av tillförseln av soldater till gräsnforten från Arlon. Den jargiska invasionen av Drunok var just på väg att börja, och ingen av dem vill vara i landet när det hände. Rövarna som rånade dem trodde först inte på att det jargiska kompaniet var på väg, men efter mycket övertydande, och för att inte ta några risker, så tog de Falk och Tzemeno till fånga, och gömde sig i sitt läger, en bit upp i bergen. Två timmar senare så rapporterade deras spanare att ett jargiskt kompani alldeles riktigt tågat in i landet, och ytterliggare två längre norr ut. Falk, som de redan fått bra kontakt med två av de tiraker, som också ingick i rövargruppen, hade börjat förhandla om att de bägge skulle få bli friläppta och få gå med i gruppen, som snabbt skulle flytta sina operationer längre östrut i landet.

Ett år gick, och kriget fortled, framför allt i södra delen av landet. Rövarna höll sig från att angripa för stora grupper med jargiska soldater, utan satte fortfarande den ekonomiska vinsten framför någon form av aktivt motstånd mot jargierna. I den hårda tid som Drunok befann sig i så gjorde rövarna vad de kunda för att hjälpa flyktingar och hemlösa som drivits bort av Jargierna. Allt eftersom tiden gick, så drog de fler och fler bönder till sig, som drivits från sina hem och tagit upp den kriminella banan som följd. När igor Wiltman slutligen skapat en fana att samlas under, så beslutades det enhälligt bland rövarna att man skulle bege sig dig och stödja Drunok i dess sista chans. Falk och Tzemeno, som inte hade några starkare känslor det Drunokiska riket, lämnade då sällskapet, och begav sig söderut, till Daggbacken.

FamiljRedigera

Den enda släktingen som Falk känner till är hans far Varg. Fadern är pirat, fortfarande med samma grupp tiraker som tog dem till fånga från första början, men han har en ganska hög ställning ibland dem.

FöremålRedigera

Ett väldigt lätt armborst som sitter ihop med höger hands handske och armskena. Det är fastlåst på armen med två lås, och hela konstruktionen är i ett väldigt hårt, men lätt och, för att vara en metall, flexibelt material.

Särskilda förmågorRedigera

Ambidexteriös Stark

KontakterRedigera

Varg - Falks far, som tagit upp livet som pirat på mundanas sju hav.

Tzemeno - En sjöfarare som sattes i fängelse av Kapten Razun. Han och Falk är därefter trogna vänner. Fhakra - En Mûhidinsk uppfinnare, som Falk sammarbetade med för att ta sig ut ur fängelset.

Razun - En Cirefalisk sjökapten som blev plundrad av Falk en gång i tiden. Efter att kaptenen fått sin hämnd har dock Falk svurit att hämnas han med, något som Tzemeno också brinner starkt för.

LänkarRedigera

Eon
Karaktärer · Städer · Länder

Alkemi · Magi - Förläningar
Människa: Vanar · Kragg · Raun · Tokon · Cirefaldier
Alv: Learam · Sanari · Thism
Dvärgar: Ghor · Roghan · Drezin · Zolod
Tiraker: Marnakh
Övrigt: Föremål, Vapenegenskaper, Ekvatorn


Ad blocker interference detected!


Wikia is a free-to-use site that makes money from advertising. We have a modified experience for viewers using ad blockers

Wikia is not accessible if you’ve made further modifications. Remove the custom ad blocker rule(s) and the page will load as expected.