FANDOM


BeskrivningRedigera

Huvudstad: Nya Arlon (Silverstaden)

Stadsskick: Monarki (Kung Almund av Silverskölden är den nuvarande monarken)

Invånarantal: 320 000 invånare

Landareal: 47 000 km2 (6.8 invånare/km2)

GeografiRedigera

Vita skogen i södra delen av Drunok är legendarisk.

HistoriaRedigera

Drunok är ett av de äldsta rikena i Mundana och har därmed en historia som är väldigt lång och detaljerad.

Jargiska krigetRedigera

Den 27 Februari, 2967 så påbörjades en jargisk offensiv som slog hårt emot Drunoks försvarslinje. Jargiens invaderande arme bestod till en början endast av lite mer än 1500 man, då en legion inte riktigt hunnit sammlas på grund utav felinformation och våghalsiga generaler. Detta gjorde att offensiven till en början endast rullade väl tills man krossat den första försvarslinjen. Detta skedde trots riddarnas tappra försvar.

Efter detta så förslöades jargierna av Drunokernas konstanta räder och nattliga anfall. Under resterande delen av året så skedde en mängd mindre slag mellan Jargierna och drunokerna, men det kom inget avgörande.

Året därefter, 2968 kom ett avgörande den 20 Augusti då Drunoks reguljära arme tvingades att möta Jargiernas långsamt avancerade arme i ett fältslag cirka fyra dagsmarscher ifrån Arlon.

Slaget om ArlonRedigera

Slaget om Arlon var ett kort och blodigt slag som omintetgjorde Drunoks stående arme och krossade den milis som rikskonungen kunde uppbringa. Trots att Drunokerna gjorde tapert motstånd så kunde de inte vinna över den samlade makten hos en jargisk legion.

I slaget så föll också konungen av Drunok och avled under flykten tillbaka till huvudstaden där en belägring skulle försöka härdas ut. Detta blev dock ohållbart och efter bara två veckor så kunde Jargierna lugnt marschera in genom stadsportarna. Ett mycket litet antal människor dräptes då Arlon ockuperades och det var främst Drunokiska ståthållare och sådana personer som kunde vara viktiga för landets fortsatta motstånd som avrättades. Av alla som avrättades så var endast ett mycket litet antal offentliga.

Enligt rykten så tillfångatogs också Konungens son (Prinsen av Drunok), vilket har lett till att det konstant sprids rykten om att prinsen har flytt, blivit fångad igen och en rad andra ideer. Dock så har Jargierna inte visat upp att de har prinsen av Drunok, vilket i sig tyder på att det kan vara felaktigt.

Ockupationen och motståndsrörelsernaRedigera

Efter slaget så var Drunoks styrkor splittrade och inom loppet av två år så kunde Jargierna i princip ta över hela Drunoks centrala och norra del. Den västra delen förblev, efter att armen vandrat igenom, en oroshärd, men år 2969 så lades alla byar i västra delen av Drunok under Jargisk näve och endast den östra delen och den södra delen förblev någolunda fritt.

Jarl Rehelm, en krigare av stort mått, tog upp försvarskampen omedelbart efter det avgörande slaget utanför Arlon. Tillsammans med sina mest trogna mannar påbörjade han ett gerillakrig emot Jargiernas trupper i östra delen av Drunok. Jarl Rehelm blev dock slagen i ett slag där han blivit felinformerad om fiendes styrka runt sensommaren 2970. Han spenderade så gott som all tid mellan det och midvintern 2970 i ett jargiskt fängelse.

Riddare Igor Wiltman och bondemilisenRedigera

Under senare delen av 2969 så började Riddare Igor Wiltman ifrån Karr samla en mindre här som kom att kallas för Bondemilisen (trots Nod, Lagmannens ivriga försök att få den kallad för här. Denne blev sedmera Drunoks officiella motståndshär då Furste Almund av Silverskölden gick samman med dem och gav dem rätt att upprätthålla armen i Drunoks namn genom Furstarnas råd.

Sedan vintern 2970 så är därmed bondemilisen den officiella drunokiska armen. Vilket kan, för de flesta utomstående, tyckas vara sorgligt. Armen leds, i Riddare Igors Wiltman frånvaro, utav Skogg Enöga, en veteran ifrån de forna krigen med Jargien.

Slaget i Vita SkogenRedigera

In-game artikel: Slaget i Vita Skogen (Nod)

Runt den 25 April 2971 stod ett viktigt slag i Vita skogen, strax öster om det Fästningsverk som milisen uppfört.

Striden stod mellan den Jargiska härföraren Kapten Taruviuis och Riddare Igor Wiltman.

  • Jargerna hade lite drygt 300 man på sin sida
  • Drunokernas frihetsarme hade lite drygt 225 man

Slaget i sig stod vid en kulle lite drygt 2 timmars marsch ifrån fästningsverket och båda sidor led stora förluster innan Kemal av misstag drog samman den magiska väven och sprängde bort en del av kullen. De jargiska trupperna drog sig undan inför ett till synes övermäktigt bombardemang för att omgruppera.

EftermäletRedigera

Efter kriget så splittrades Drunok ganska hårt av jargiens fredskrav. Landet minskades ner till 1/3 och all mark ovanför raunfloden gavs till Jargierna som gick med på att ha lite ingenmansland i öster.

AdelnRedigera

Adeln utgör en liten del av Drunoks befolkning, som fått sina titlar av konungen eller av furstarna. Titlar kan också ges utav Hertigar, men dessa brukar endast utnämna nya Jarlar.

Drunoks titlar är, precis som i de flesta feodala länder, ärftliga. En Jarls son kommer således att bli Jarl då fadern dör eller lämnar över sitt ämbete. Även om sonen dock är Jarl så kommer denne inte kunna utöva ämbetet förrän denne får så pass mycket land eller ett flertal gårdar att sköta om.

Det är inte ovanligt att om en Jarl blir hertig så utnämner denne sina söner till Jarlar över dennes gårdar.

FursteRedigera

En furste står direkt under konungen och har stora landområden i sin ägo. Innan kriget emot Jargien så fanns det 8 furstar i Drunok, där de som hittils namngets är:

Drunoks land är fördelad i 8 större furstendömmen som sedan har 3 Hertigar, under vilka det står cirka 3 Jarlar.

Furstarna är de enskilda personerna, förutom kungen, som har mest makt i landet och styr så gott som suveränt över sina egna domäner. Varje furste har en högborg ifrån vilken denne sköter sina planer.

HälsningRedigera

En furste ska enligt lag hälsas med en lång fras (Med undantag då det är bråttom, vilket i efterhand bestäms av Fursten). Det är inte skrivet i lag att en represenant ska presentera den som önskar tala med Fursten, men det är ett praktiskt krav, då en vanlig bonde inte ska kunna tilltala fursten hur som helst.

Med Representant: "Ärade Furste {furstens fulla namn}, mitt namn är {hela representantens namn med titel} och jag representerar {hela den mannen som representanten representerar} som önskar audiens med er"

Utan Representant: "Ärade Furste {furstens fulla namn}, mitt namn är {hela tilltalarens namn, inklusive titel} och jag önskar audiens med er".

Detta skall dessutom även medföra en del gester, vilket krävs Ob2T6 emot Etikett för att genomföra.

Undantag görs alltid för diplomater och representanter för andra kulturer/raser, då man inte av vettig anledning kan förvänta sig att dessa kan hela Drunoks etikett.

HertigRedigera

Hertigarna står under furstarna och kan välja att befodra någon till temporär riddare. En sådan riddare är bara riddare under ett slag och får ingen ring eller vapensköld. Det är dock ganska vanligt att en duglig temporär riddare ges titeln ett flertal gånger och sedan blir adlad på riktigt.

Enligt den gamla lagen så ska varje hertig ha minst en borg att styra över (där "en borg" kan innebära något så litet som en byggnad med en palisad runt för de fattigare Hertigarna) samt ett antal större gårdar. I dagens Drunok så har detta dock reviderats en anning och det anses inte längre vara ett krav, men det är en klar fördel. De styr dock fortfarande över en hel del gårdar och mindre städer

De gårdar som en hertig styr över brukar i sin tur skötas av en Jarl som förvaltar gården i Hertigens frånvaro, som om det vore en av dennes egna gårdar.

Hertigarna har ska i teorin fråga Fursten över området ifall en Jarl anses lämplig att tillsättas, men i praktiken så sköter Hertigarna detta bäst de vill, med vissa undantag. Enligt samma lag kan en Jarl avsättas endast av en Hertig med en Furstes godkännande, men återigen är detta godtyckligt. De flesta Hertigar har ett brev i sin hemborg ifrån deras Furste som ger dem full rätt att avsätta en Jarl då detta behövs.

Kända HertigarRedigera

JarlRedigera

En jarl styr oftast över ett antal små eller stora gårdar inom ett Hertigdöme. Av dessa så äger Jarlen oftast minst en, medan de andra ofta ägs av lojala storbönder eller andra bönder.

Jarlen har rätt att fördela mark inom sitt Jarladöme, så länge detta är inom lagarna för markfördelning i Drunok. Denna lag säger att en storbonde har rätt till mer mark än en liten bonde och att en Jarl aldrig kan få mer mark än en Storbonde.

Marklagen (Gamla)Redigera

Enligt Drunoks markdelningslag så ska en storbonde (så länge denne räknas som Storbonde) få mer mark än en vanlig bonde. Fördelningen är som följer:

  • Storbonde/Riddare: 3 Delar
  • Bonde: 1 Del
  • Hertig/Jarl: 2 Del
  • Rikskonungen: 1 Del, men i praktiken får rikskonungen aldrig något

Om en storbonde, eller bonde dör och inte har några legala arvingar, så skall marken tas i besittning utav närmsta Jarl, som sedan skall fördela denna mark efter marklagen. En furste, hertig eller Jarl som ej har legala arvingar, skall fördelas efter Hovrätten, eller efter marklagen om detta så önskades av den bortgågne.

Detsamma gäller för nybruten mark som ej används tidigare.

Lagen är till för att försäkra att marken ägs av folket och att storbönderna förblir just storbönder. Riddare ges också mycket mark då det anses praktiskt att någon som är praktiskt sett en ofrälse har mycket mark att ta hand om och därmed dämpa dennes ambitioner.

Enligt en revidering som skett sedan dess så räknas alla adelsmän som om de har rätt till 3 delar, men de är praktiskt alltid uteslutna ur fördelningen av mark via en annan lag som ger dem full rätt.

RiddareRedigera

Furstarna har makten att dubba vem denne än önskar till riddare. En riddare som dubbas ska som minst ges två torp eller en mindre gård. Detta har dock fuskats med på sista tiden, främst eftersom Jargien har varit allt mer aggressiva. Detta har lett till att lagen var under omarbetning då Jargierna gick in på sin offensiv och krossade Drunok. Lagen lär aldrig ses i färdig form.

Likt de flesta klassiska riddare så har Drunokiska riddare en hederskodex som de ska följa, men den är lite mer slapp då det gäller vad denne skall tvingas till i sociala situationer. Det är dock (enligt lag) krav på att en riddare ska kunna...

  • ...spela ett instrument dugligt, alternativt sjunga dugligt och framföra musik (Musik Ob2T6 (Instrument), eller (Sjunga) ).
  • ...agera fanbärare ifall denne ombedes av en högre adelsman (Krigsföring Ob3T6 två gånger).
  • ...hälsa med hela Drunokiska hälsningskodexen (Etikett Ob3T6).
  • ...ska kunna sin egen heraldiska historia och släktskap (Heraldik Ob1T6).

Dessa regler efterlevs dock så gott som endast vid hovet, eller då en högt uppsatt adelsman (hertig eller mer) ska anordna en fest. Vissa riddare kan klara sig i flera år utan att kunna spela ett instrument, men det anses oftast vara väldigt fult att vara en "obildad" riddare.

De flesta riddare har också krav på sig att kunna rida och hantera vapen. I grund och botten så är trots allt riddare krigare som slåsss för att försvara sitt land. Därför så genomförs oftast ett test på en blivande riddare för att se ifall denne kan hantera sitt vapen ordentligt och ifall denne kan rida ordentligt. En riddare ska kunna klara ett...

  • ...Ob3T6 slag emot en vapenfärdighet som anses vara värdig en riddare (svärd, lans)
  • ...Ob3T6 slag emot rida med ett djur som anses vara värdigt. En riddare med ett mycket speciellt riddjur kan få svårare
  • ...Ob2T6 slag emot en sköld i närstrid och Ob3T6 emot en avståndsstrid

Dessa test är så gott endast använda i västliga Drunok, där kriget emot Jargien är ständigt överhängande. Testerna kallas ibland för Riddarspel av de som besöker dem. Dessa anses vara mycket underhållande och brukar oftast hålla på i upp till tre dagar, med stora underhållande mellanspel.

Kända Riddare Bland Karaktärerna i DrunokRedigera

ÄdlingRedigera

Den lägsta klassen av adel och en titel som oftast reserveras till adelsmän som inte finner sig i att bli krigare (eller att riskera liv och lem för det). Som ädling är man i teori jämnställd med riddarna, men man saknar det krigskrav som riddarna har. Detta har dock lett till att ädlingar ses som mindre värda av riddarna och sedan ett dussintal år tillbaka så har de börjat omnämnas i lag och texter som mindre värda än riddarna.

StorbondeRedigera

En bonde klassas som den högsta klassen av ofrälse ifall denne äger en storgård, eller sammanlagt 10 000 hektar mark (eller mer). Man klassas endast som storbonde inom ett givet furstendömme. Utanför det så klassas man som en vanlig bonde.

  • Storgård (Gods): 10 000 hektar (40 tunnland, 200 kvadratkilometer)
  • Gård (Gård): 1 000 hektar (16 tunnland, 80 kvadratkilometer)
  • Torp (Torp): 50 hektar (1 tunnland, 5 kvadratkilometer)

LagarRedigera

ArvslagarnaRedigera

Den av sönerna som äro äldst skall ärfva först och mest. Han skall ärfva 2/3 av allt som fadern lämnar efter sig, medan den nästkommande sonen skall ärfva 2/3 av allt som är kvar. Den nästkommande skall ärfva det som äro kvar. Av Moderns ägor, skall den äldste sonen ärfva 1/3, medan den äldsta systern skall ärfva 2/3. De andra äro lottlösa

Om moder till barn bringa med sig hemgift, hafva barnet rätt till denna om moderns själ till Daak går. Fadern brukar detta tills barn äro gammalt nog att själv vara husbonde. Om giftermålet äro utan barn, går bakarv till hustruns ätt.

BrottslagarnaRedigera

En Man som stjäl, dräper eller skadar skall inför rätta ställas, en domare han rätt havfer, men ingen måste tala för den anklagade. En man som dömes för dråp av ofrälse skall första gången straffas med mansbot och fängsling, andra gången med lång fängsling och dubbelmansbot. han själv dräpas om det är det tredje dråpet. Om ofrälse bära hand på frälse, skall denne straffas hårt. mansbot för frälse och dödsstraff

KyrkofridRedigera

Den man som draga vapen, dräpa eller slå i Daaks hus, i Daaks tjänares hus eller på helgad plats äro niding och ligger ogill ifall denne dräpas

Lagen om TingsfridRedigera

Ingen man skola dräpa, slå eller håna annan man på Ting eller på väg till Tingsplats. Om man hånas mer än 3 gånger måste den som hånar acceptera att behöva stå för sitt ord och därmed slåss för att bevisa sin sak. Den som förlorar ligga ogill efter att ha saga osanning och ligga då utan heder. Endast 1/4 mansbot utkrävas ifrån familj av man som ligga ogill, om inte man som ligga ogill är den som hånat, ty hans familj skall betala dubbel mansbot. En del till tinget, en del till hånad man. Man som fly från sådan utmaning ligga ogill och vara utan heder.

Kvinna som hånas på Ting skall icke ha rätt att kräva duell, endast så om den som hånat acceptera det. Kvinna som hånas mer än tre gånger på ting har rätt att kräva 1/6 mansbot av hånaren

MarklagarnaRedigera

Dessa lagar är oralt samlade och de beskriver hur mark ska brukas, fördelas och säljas. Lagarna är ganska omfattande och är både kulturella och politiska.

ÄgandelagenRedigera

Man som havfa äga av mark skall icke få denna mark kränkt annat än av man med högre rang. Kränkning av mark leda till varning och sedan till rådbråkning. Man som kränka annans mark äro anfallare om denne ombes lämna marken men icke göra så.

FördelningslagenRedigera

Lagen om fördelning lyder ungefär som följer: Enligt lagarna, med riketskonungens befvis, skall mark fördelas enfligt följande: 2/3 till adelsmän, 2/3 av det som är kvar skall gå till storbönder och det resterande skall gå till bönderna under dem.

Exempel: 120 tunnland mark fördelas efter ett dödsfall utan arvinge. Dessa fördelas som följer: 80 tunnland till adeln, 26 tunnland till storbönder och 14 tunnland till vanliga bönder.

bestämmer hur mark ska fördelas utefter mark som redan innehas.

  • Frälselagen: bestämmer hur mark ska fördelas för adelsmän och ser ungefär likadan ut som den vanliga lagen fast den är för adelsmän istället.

ArvslagarnaRedigera

Konung skall säjas ge ut arv, även om konung ej med arv hafva göra. Arv skall givas till arvinge endast, om det är mark det gälla, om arvinge bott i Drunok land och Drunok rike samt i döme i ett helt år. Om det är föremål eller guld det gälla, en månad vara nog i det döme som arvet delas ut i. Dessa lagar endast gälla om arvinge bott utanför Drunok en längre tid, vilket vara mer än 5 år

Enligt arvslagarna så måste en Drunokisk medborgare, för att kunna ärva mark inom drunok, ha bott i landet minst ett år innan arvet sker. För föremål behöver endast en månads levnad kunna bevisas.

MansbotRedigera

En mansbot vara en mans värde i silver. En bonde hava en guldmark mansbot, en storbond skall hafva 5 guldmark, en ädling skall hafva 12 guldmark, en riddare 30 guldmark, en jarl hafva 50 guldmark mansbot.

SamhällsklasserRedigera

KungenRedigera

Konungen står överst på samhällstoppen och är immun emot straff.

StorbondeRedigera

En storbonde är en bonde som innehar mer än ett visst antal kvadratkilometer odlingsbarmark, eller ett visst antal tiotals kvadratkilometer i formen av betesmarker. En storbonde har rätt till mer mark vid statlig eller kyrklig utdelning av mark än en vanlig bonde och anses enligt lag vara värd mer för samhället. Dock så dömms straff ut precis som för en vanlig bonde.

KrigsmaktRedigera

Drunoks krigsmakt består av en liten stående arme, ett stort antal bönder som kan kallas in som milis, samt de legosoldater som befinner sig i området och lätt kan köpas in.

Drunokiska Vapen och RustningarRedigera

Den typiske Drunokiske milismannen är klädd i läder, men en lite seriösare Drunokisk yrkessoldat klär sig i ringbrynja, stålhjälm, rundsköld samt en yxa, svärd eller spjut. Den drunokiska tvåhandsyxan, även känd som Huggyxa, är väldigt vanligt bland de tyngre rustade fotsoldaterna. Yxan är känd för att ha stor genomslagskraft mot pansar (framför allt då de jargiska lamellpansarna).

När det gäller spjut så föredrar Drunokerna enhandade spjut tillsammans med sköld. Sköldarna brukar vara rundsköldar, helst stora men oftast små
DrunokWarrior
Föremål
Vapen Huggskada Krosskada Stickskada Styk Fattn BRYT SI Längd Vikt Pris
Huggyxa H+Ob3T6+3 K+Ob1T6+2 -- 12 2H 10 4/2 120 cm 2.5 kg 240 silver